| |

Funderingar

Satt och funderade lite på en sak. Hur mycket har en annan människa ”rätt” (eller kanske skyldighet) att ”lägga sig i” andra personers liv?
Var går gränsen?
Om en vän till dig blir slagen av sin pojkvän, så kanske du rent spontant svarar att klart du skulle agera? Men om du såg ett främmande par på stan, där mannen i paret ger kvinnan ett par örfilar? Skulle du säga något då? Om du bodde granne med ett par som du hör gräla våldsamt varje kväll och du tror att han slår henne men du vet inte. Om du ser en förälder på stan lappa till sitt barn?
Om du arbetar någonstans, kanske ett gym, och du ser medlemmar som antagligen tar steroider? Eller som i ditt tycke tränar kanske lite osunt mycket, eller du misstänker att de lider av en ätstörning? Om du hör grannen intill spy varje kväll och när du möter grannen i trappen ser du att den försvinner alltmer, men du har på din höjd hälsat på samme person förut och med andra ord känner honom/henne inte alls? Säger du/gör du något aktivt? Eller försöker du glömma, ignorera, hoppas på att någon annan som står personen nära ska göra något istället? Vad gör man när personer man inte känner ägnar sig åt destruktiva, skadliga, hälsovådliga saker, som kanske inte är direkt olagliga så man kan helt enkelt inte ringa polisen och anmäla dem, och sen säga sig att man gjort sitt.
Jag har nog ännu inte riktigt kommit fram till var jag tycker gränsen går för medmänskligt ansvar och respekt för andra människors liv och deras integritet …

1 kommentarer:

Sofy sa...

Tänkvärt inlägg! Jag upplever mig ha ganska stort samhällspatos och att det finns en grundläggande känsla för vad som är okej eller inte. Mycket därför valde jag nog att läsa juridik. I vardagen... nja... är det vänner och bekanta försöker jag nog göra skillnad, men helt främmande människor på stan skulle jag nog inte gripa tillfället faktiskt.