Dagens viktiga insats!

Sitter här med ett plåsterbandage i höger armveck. Och jag bara ler =) Varför? Jo, för det kommer ifrån att jag idag gav blod, igen, äntligen. Efter månader då jag inte fått p g a min idioti, min misshandel av mig själv, så har jag kommit till den punkt då jag känner att det är okej igen för min kropp. Det var i och för sig en del dråplighet för det, men det visade mig att jag delvis kommit långt på väg. För sist jag var där fick jag ju inte ge blod för jag vägde för lite, och det stod ju i min journal, att de skulle ta vikt på mig. Och om man säger så, jag är INTE underviktig numera, så när sköterskan sa det lät hon ju ganska tveksam om man säger så, men jag kunde kontra med- Ja som du ser så behövs ju inte det... och hon skrattade lättat. Och visst kändes ett litet sting men det är ändå ganska okej.
Sen satt hon hos mig och pratade med mig, och frågade en hel del om min behandling, hon undrade om det var som på tv, att man fick lära sig att äta igen... och ja, det var det ju mer eller mindre.. Hon var väldigt nyfiken, vilket jag förstår att man kan vara om man inte har någon erfarenhet av detta. Och det var nyttigt för mig att inse att jag inte hade några problem att prata om min behandling, om eventuella orsaker till min sjukdom etc. inte ens med en främling. Jag skäms inte längre!!
Och när hon sa att jag tyckte jag verkligen såg fräsch ut, så tog jag det som det, att hon tyckte det. Inte att hon menade att jag blivit tjock.
Är så glad att jag mår så pass bra fysiskt att jag återigen kan bidra med detta viktiga!

Nu ska jag sitta och ha lite ångest för att jag blir gammal snart ;)

pusss