Kan inte sluta gråta..
Gisela ringde just och berättade att Barbro, min underbara fantastiska terapeut, är död...
Jag förstår ingenting, jag kan inte ta in det. Denna otroligt varma människa, som hjälpt mig så oerhört mycket. Som jag såg så mycket framemot att få gå till igen nu efter semester, är borta.
Jag kan bara se hennes ansikte framför mig nu, hennes stora leende och glada ögon när hon blev nästan lika lycklig som jag över mina framsteg.
Det gör så ont, jag tyckte så mycket om denna människa. Just känner jag mig så otroligt vilsen och ensam. Jag behövde ju henne, hur egoistiskt det än låter i en stund som nu.
Har ingen aning om var jag skulle vara idag om det inte varit för henne, alla kloka ord, alla vettiga råd, alla utmaningar, all kärlek.
Jag VILL inte!! Det är så förbannat orättvist!!!
2 kommentarer:
Ibland finns det inga bra ord, Vännen. Kramar om och finns här.
KRAM och massor av kramar mer! Jag kan tänka mig hur det känns och bara tanken på att mista min kloka gör förbannat ont. Fortsätt att kämpa, för din och för hennes skull! Även om det känns hopplöst svårt och jobbigt nu så har du fortfarande kvar allting som du har uppnått med hjälp av B. Nu är det någon annans tur att få hjälpa dig vidare genom din fantastiska resa.
KRAM min ängel!
Skicka en kommentar