Artikel från dn.se

Ätstörningsvården får 12 nya miljoner

Publicerat 2009-05-01 22:29

Landstinget satsar 12 miljoner extra på ätstörningsvården. "Behoven är stora. De här sjukdomarna innebär ett stort lidande för hela familjerna", säger landstingsrådet Birgitta Rydberg, FP.


För tredje året i rad ökar landstinget anslagen till den specialiserade ätstörningsvården. Förra året gick pengarna till fler öppenvårdsplatser, i år går det största beloppet till slutenvården.
– Ätstörningar får konsekvenser för kvinnors hälsa resten av livet, exempelvis genom att de drabbas av tandskador, benskörhet och får svårt att bli gravida, säger Birgitta Rydberg.
I början av 2000-talet var köerna till ätstörningsvården långa. I dag är läget betydligt bättre, med en väntetid på två tre veckor för unga nyinsjuknade patienter, och på två tre månader för äldre patienter som haft anorexi eller bulimi en längre tid.
– Vi håller jämnt skägg, men det är ett ganska högt tryck, säger Anna-Maria af Sandeberg, verksamhetschef och överläkare på Stockholms centrum för ätstörningar, länets största klinik.
Hon bedömer att cirka 20.000 unga kvinnor och flickor har någon form av ätstörning i Stockholms län. Då är inte männen inräknade, bland dem är mörkertalet särskilt stort. De yngsta patienterna är i 8–9-årsåldern. Cirka 2.700 får behandling, antingen inom den specialiserade vården eller inom psykiatrin.
Claes Norring, forskningsledare på Centrum för ätstörningar, betonar vikten av att snabbt ta hand om de som insjuknar.
– I en familj där ett barn drabbas av bulimi eller anorexi går saker och ting över styr, man tappar så att säga de normala referensramarna, föräldrarna blir desperata och vet inte vad de ska ta sig till. Då kan det räcka med att barnet får kontakt med en klok och kunnig person för att hejda utvecklingen.
– Ju längre sjukdomen fått fortgå, desto längre tid tar tillfriskningsprocessen. Får man stopp tidigt slipper man en massa vård senare.
Annika Folcker
annika.folcker@dn.se